Kraften i Många…

0

En ljuvligt vacker morgon efter en skitkall, grå, ösregnig gårdag blir lite symbolisk för mig. Känt länge att jag varit på väg tillbaka till mig själv, men den där sista ankartrossen ville inte riktigt släppa. Självkänslan ointakt, men självförtroendet nere på en skälvande, osäker botten. Tror nog det svåraste att ta sig ur, var insikten av hur lite jag faktiskt betyder, dom allra flesta försvann och den klibbiga sorgsenheten klängde sig kvar i mig; vad är det då för mening att bli stark, kreativ, inspirerande, passionerad om ingen ändå bryr sig? Hjälpte inte att min kloka Själ slet sig fördärvad för att övertyga den lilla ledsna därinne – hon vägrade lita på Livet igen. Skämdes en hel del – jag som är så stark???

Men så bestämde jag mig för att haka på en gammal väns onlinekurs om attraktionslagen – jag behövde draghjälp helt enkelt. Beslutet att få hela depressionsskeppet att hissa segel och finna ny destination var helt och hållit mitt eget, går ju inte annars. Men den där vinden som nu tagit tag i mina segel så jag formligen flyger fram igen – den kom av Kraften jag upplevde när jag kände energin i gruppen och från fab Cecilia Kärvegård. Själen hoppar fortfarande yrvaket omkring i mig, yrvaken och undrande – hur fan hamnade jag där med mig själv? Hur kunde jag bli så hjälplöst fast? Well, well. Jag lär mig hela tiden av Livet, den här erfarenheten vill jag inte vara utan. Alla, precis alla kan råka ut för saker, kommer aldrig döma lika hårt någon som är pytteliten och fastkletad i det.

Nu ska jag bara komma på vad jag ska göra med min härliga Kraft…

Dela.

Om skribenten

Missa inte våra intressanta artiklar

Läs fler artiklar på huvudsidan

Lämna en tanke