Hade en sanslös Morsdagshelg minsann…. Känner mig så älskad av mina barn att det nästan gör lite gottont! Den kärleken får mig att igen och igen minnas hur viktig jag nog faktiskt är i vissa människors liv, svårt att ta in men väldigt fint när jag gör det…

Jag har funderingar ibland på mitt liv, mitt bloggande och att jag hela tiden borde göra mer. Är ju sannerligen ingen professionell bloggare, instagrammare, nätverkare online – gör alla tänkbara fel. Bloggar när jag får tid, vilket bara händer då och då, och det har jag ju fått klart för mig att så kan man INTE göra. Men jag gör så ändå, då tiden inte tycks räcka riktigt till för allt jag vill…. Så fick jag också en klocka av min älskade Yohanna & hennes fine man Andreas – en klocka med en blingande kristall vid varje timme. Och tid har ju blivit så viktigt för mig, så nu bär jag klockan med stolthet, påminns ofta, ofta var jag befinner mig i den tid jag har – är jag närvarande? Njuter jag? Stressad? Första klockan på över 20 år och jag vördar den högt. För jag fattade budskapet.

Så alltså kom funderingen – ska jag fortsätta blogga, då jag nu är så värdelös på att göra det varje dag, ibland flera små inlägg om dagen?? Gör jag nu inte det hela rätt, så kanske jag ska lägga ner det…? Så läser jag ett inlägg från en dalatös jag träffat några gånger och tårarna bara kommer. Det syns efter mitt sista inlägg. Och jag blir så in i själen glad!!! Att någon berörs av mina ord och får känna sig annorlunda efter att ha läst! Fatta vilken grej! Sååå lycklig över dessa ord och beslutar mig förstås raskt för att fortsätta blogga, skriva och vara med på poddar så länge Vivi vill, göra roliga saker tillsammans med andra människor. Fast på mitt sätt då….

Så någon bloggdrottning blir jag alltså inte. Liksom jag inte blivit det på många andra sätt…. Men – jag är sannerligen Drottningen av Magi i mitt eget rike. Och ibland så får jag en bulls-eye rakt in i någons hjärta och Lyckan är där. Tack, Tina för dina ord. Vägskylt i rätt riktning, känns det som….