Har återupptagit min automatiska skrift igen, blev så på Amorgos, och vilken lycka det är…. Läser igenom det jag skrivit på min älskade ö, och bara inser – än en gång – visdomen som jag har kontakt med. Bästa vännerna man kan ha.

Så nu tänker jag fortsätta med det, till vilken nytta det vet jag inte riktigt. Men för mig blir det viktigaste av allt att känna just den där harmonin som bara infinner sig när jag är online. Ibland kan ju Livet vara lite gungigt, och som det hjälper att ha ett snack med vettiga själar en stund! Plötsligt är jag back on track och förstår inte riktigt varför jag var ledsen och förvirrad där ett tag…

I den underbara harmonin ska jag nu ta och packa min rygga och dra till skogs några timmar. Blåbärsplock, sitta-på-stubben-och-bara-vara-tid. Som jag älskar min skog…